Göteborgs Centrum för Kompetensutveckling

Arkiv: december 2015

Kompetensutvecklingsprogram för socialtjänstens barnskyddsarbete

Härmed bjuder vi in till ett samarbete för kompetensutveckling i ett gemensamt metodutvecklingsprogram för utredande socialsekreterare, familjebehandlare och familjehemssekreterare/barnsekreterare

Göteborgs Centrum för Kompetensutveckling (GCK), Embreus SocionomKonsult (ESK) och Tobias Berg, Solvut AB inleder ett samarbete för att ta vara på den erfarenhet och kompetens vi tillsammans har.

Vårt samarbete innebär att vi

–  kombinerar det systemiska och narrativa förhållnings- och arbetssättet, som utgör GCK’s främsta kompetensområde, med det lösningsfokuserade och praktikbaserade arbetssättet i barnskyddsarbetet som är ESK’s och Solvut AB’s främsta kompetensområde

–  förankrar det konkreta och praktiska barnskyddsarbetet med risk- och skyddsbedömning, utredningsmetodik och familjebehandling i metoder som stöds av det konstruktiva systemiska förhållningssättet, värdegrunden och tänkesättet

–  ger socialarbetare en gedigen vidareutbildning som förenar teori, praktik och personlig utveckling

–  ger organisationen stöd i en långsiktig implementering och ”kulturförändring” av det sociala barnskyddsarbetet genom vår närhet och möjlighet till kontinuerligt metodstöd

–  Tar vara på våra gemensamma kunskaper och erfarenheter från dels arbete med Signs-of-Safetykonceptet, dels det systemiska och narrativa förhållnings- och arbetssättet samt av att leda en implementering och utveckla organisationen.

Vår gemensamma vision för ett konstruktivt barnskyddsarbete

Det finns en tydlig och klar evidens om att den enskilt viktigaste faktorn som förklarar framgång i barnskyddsarbetet är att vi lyckas etablera en samarbetsallians mellan oss och familjen och mellan oss och andra professionella som är involverade i kontakten med familjen. Hur vi lyckas med det handlar mer om förhållningssätt än om teknik och metoder. Därför är det viktigt att socialarbetare har en god kunskap om det systemiska, narrativa och lösningsfokuserade förhållningssättet som har visat sig vara så konstruktivt i socialt arbete.

Samtidigt är det mycket viktigt att socialarbetarens konkreta utredningsarbete/hantverk bygger på bra metoder som kan användas på ett skickligt sätt. Detta både i samtal med  barn, i föräldrasamtal och i möten med nätverk. Att hantera risk- och skyddsfaktorer är kärnan i barnskyddsarbetet och det arbetet behöver göras med både stringens och empati.

Att barnskyddsarbetet tillhör ett av de mer komplexa områdena inom socialtjänsten är väl känt. För familjen kan kontakten med socialtjänsten ofta upplevas negativt och för socialtjänsten kan kontakten med familjen ofta upplevas svår. Det är viktigt att socialarbetare, i denna komplexa dynamik som barnskyddsarbetet skall utföras i, kan göra balanserade och adekvata bedömningar. Därför är det viktigt att socialarbetare utvecklar ett uppskattande förhållningssätt som också lyfter fram familjens förmågor. Att ha ett förändrings- och framtidsinriktat förhållningssätt där framtida trygghet och välbefinnande för barnet står i centrum är en av de viktigaste delarna i arbetet.

För att kunna utveckla barnskyddsarbetet i organisationen behövs ett helhetsgrepp där minst tre områden ingår i vårt gemensamma utvecklingsarbete:

–  Personalens värdegrund och förhållningssätt

–  Kompetens, färdigheter och metodik

–  Effektiva rutiner och processer i organisationen inklusive intern ärendehandledning

Den erfarenhet vi som konsulter har av många års utbildning och handledning är att enbart ”en kurs” inte är tillräckligt för att förändra praktiken. En satsning på ett implementeringsarbete inkluderar utbildning och bygger på att ledningen utvecklar sin analys av de mål som behöver vara implementeringens grund. En erfarenhet är att chefer också behöver utveckla och förfina sina kunskaper i det systemiska och lösningsfokuserade förhållnings- och arbetssättet i sitt ledarskap. Dessutom vet vi av erfarenhet att en systemisk och lösningfokuserad metodik kan utmana traditionella metoder och förhållningssätt i socialt arbete och därför krävs ett kontinuerligt metodstöd över tid efter genomförd grundutbildning.

Samarbete för Trygghet

Samarbete för Trygghet är inspirerat av Signs-of-Safetykonceptet och de systemiska/narrativa och lösningsfokuserade idéerna i kombination arbetet med risk- och skyddsbedömningar utifrån BBIC-konceptet för att skapa framtida skydd för barnet.

Detta koncept bygger på 7 centrala principer:

1)  Ett tydligt barnperspektiv med en klar inriktning på att väcka, stärka och mobilisera föräldrars och nätverkspersoner barnperspektiv genom att vi tillsammans lyssnar mer  till barnets perspektiv, delaktiggör barnet och ger barnet begripliga förklaringar på det som händer

2)  Involvera, delaktiggöra och arbeta mer i partnerskap med barn, föräldrar och andra nätverkspersoner i alla led under ett ”ärendes livsstid”

3)  Utveckla ett konstruktivt arbete med risk och skyddsfaktorer samt framtida förändringsmål i utredning och behandling

4)  Upprätthålla ett källkritiskt förhållningssätt till fakta så berättelser och uppfattningar inte leder till förhastade och/eller felaktiga slutsatser

5)  Att vi involverar barnets nätverk i arbetet, antingen för att öka deras stöd eller minimera deras problemskapande

6)  Systemiskt och lösningsfokuserat arbetssätt och ett utvecklat ”utforskande perspektiv”

7)  En reflekterande och  uppskattande organisationskultur som i större utsträckning fokuserar på metodik och förhållningssätt

Presentation av oss

Lars Vennman, Göteborgs Centrum för Kunskapsutveckling – GCK

GCK erbjuder kompetens- och verksamhetsutveckling till organisationer inom både privat och offentlig verksamhet. Våra insatser kan vara handledning, utbildningsinsatser, familjeterapi, organisationsutveckling, ledarstöd individuellt eller i grupp, teambildning mm. Vårt förhållningssätt är ett systemiskt, narrativt perspektiv med socialkonstruktionism som grund. GCK har sedan starten 1992 arrangerat utbildningar för socialtjänst, skola, barnpsykiatri och behandlingsinstitutioner. Inom dessa områden har vi även erbjudit handledning och stöd till organisationen.

Socionom, leg. psykoterapeut, diplomerad systemisk/narrativ terapeut, master i systemisk handledning och utbildning. Mer finns att läsa om oss på www.gck.nu

Tomas Embreus Socionomkonsult AB

Tomas Embreus har arbetat med det sk. ”Signs-of-Safetykonceptet” sedan 2000, har utbildat på heltid i Signs-of-Safety sedan 2007. Tomas har under åren anpassat Signs-of-Safetykonceptet till svenska förutsättningar och BBIC-konceptet. För att göra den översättningen mer fullständig och även oberoende av begränsande licenskrav kallas detta arbetssätt nu istället Samarbete för Trygghet.

Socionom, Steg-1 utbildning, Diplomerad systemisk handledare, Diplomerad i lösningsfokuserat arbetssätt, licensierad Signs-of-Safety utbildare/konsult från 2013-2016. Mer finns att läsa om mig på www.embreus.se

Tobias Berg Solvut AB

Tobias Berg skolades in i det salutogena förhållningssättet inom psykiatrin i början av 2000-talet och har närmare tio års erfarenhet av socialtjänst, Signs-of-Safety och lösningsfokuserat arbetssätt. Tobias har arbetat som IFO-chef och kommer senast från Mölndals stad där han som enhetschef varit med och drivit implementeringen av Signs-of-Safety. Tobias har värdefulla erfarenheter av implementering och ett engagemang för hur organisationer kan utvecklas och erbjuda en mer hållbar barnavård, såväl utifrån familjernas som arbetsgruppers perspektiv.

Socionom, utbildning i salutogent och lösningsfokuserat arbete, ledarutbildning, utbildning i Signs-of-Safety

Programmets delar

Vår strävan är att samarbeta för en långsiktig implementering av Samarbete för Trygghet och det systemiska/narrativa, lösningsfokuserade och skyddsinriktade barnskyddsarbetet som vårt koncept utgör. Därför innehåller det fullständiga programmet tre delar:

Del 1:

Möten med ledningsgrupperna för att inventera behov, mål och vision för kompetensutvecklingsprogrammet samt att ta fram en implementeringsplan

Del 2:

2-dagars utbildning för chefer och metodhandledare.

8-dagars Grund- och fördjupningsutbildning för socialsekreterare, familjebehandlare och familjehemssekreterare/Barnsekreterare fördelat som 2+2+2+2 dagar med ca en månads mellanrum.

Del 3:

Fortlöpande metodstöd i form av handledning till personalen, metodhandledare och enhetschefer smt direkt medverkan i klientarbetet som ”metodcoachning”. Vi är också intresserade av att bistå i arbetet med säkerhetsplaner för familjer i sk. ”högriskärenden”.

Beskrivning av chefs-, grund- och fördjupningsutbildningen:

2-dagars utbildning för chefer och metodhandledare

–  Grunderna i Samarbete för Trygghet och det systemiska och lösningsfokuserade arbetssättet och hur jag kan tillämpa det som chef.

–  Hur kan vi skapa en ”kulturförändring”  så att det systemiska, lösningsfokuserade principerna genomsyrar hela organisationen och tillämpas på alla nivåer och får dessa att hänga ihop. För att skapa en koherens i relationen chef-anställd och relationen socialarbetare-klient

–  Hur en lärande och reflekterande struktur för intern ärendehandledning kan skapas

–  De viktigaste principerna vid implementering och hur jag som chef kan leda/styra denna

8-dagars grund- och fördjupningsutbildning

Utbildningsomgång 1 = Introduktion   ( dag 1 och dag 2 )

  • Grunderna i de systemiska/narrativa och lösningsfokuserade principerna
  • Domänteorin som grund för professionell reflektion
  • Utforskande och reflekterande position samt systemisk och lösningsfokuserad intervjumetod
  • Grunderna i Samarbete för Trygghetkonceptet och dess passform med bbic

Utbildningsomgång 2 = Metodik 1 ( dag 3 och dag 4 )

  • Hantverket i en utredningsprocess – utvecklad kartläggning med föräldrar, barn och nätverk – skapa delaktighet, tydlighet och ha ett framtidsfokus – utredningsfrågeställningar, analys och bedömning – uppdragsprocess

Utbildningsomgång 3 = Metodik  fördjupning  ( dag 5 och dag 6 )

  • Fördjupning av de systemiska/narrativa principerna och hur min professionella utveckling kan stärkas av den reflekterande och utforskande positionen.
  • Hur etiska och personliga värderingar och livserfarenheter påverkar yrkesrollen.
  • Nätverksmobilisering och att leda samtal med nätverk
  • Att arbeta med och låta sig styras av feedback i sitt arbete. Användningen av  Scott Millers skalor för att säkerställa delaktighet och samarbetsallians.
  • Att utveckla den interna kollegiala handledningen i gruppen.

Utbildningsomgång 4 = Metodik fördjupning , sammanfattning och sikte framåt (dag 7 och 8)

  • Att arbeta med säkerhetsplanering i högriskärenden (LVU-ärenden) – ett intensivt förändringsarbete där utredare och familjebehandlare samarbetar tätt, för att ge familjen ett alternativ till placering utan att äventyra barnets trygghet och välbefinnande
  • Hantera de svåra momenten av tvivel, misstänksamhet, risktagande, och olika bilder/uppfattningar i den känsliga process som säkerhetsplanering i högriskärenden ofta innebär
  • Ord & bildförklaring till barnen som terapeutisk process för föräldrar och barn för att öka motivation och skapa ett tydligt gemensamt fokus
  • Att skriva en säkerhetsplan tillsammans med barnen, föräldrarna och dess nätverk
  • Avslutande gruppreflektioner utifrån deltagares hemuppgifter samt utvärdering av hela utbildningen.

Metod:

Teoriavsnitt varvas med praktiska övningar, rollspel, diskussioner, videoexempel mm. Hemuppgifter ges mellan varje kursomgång.

Deltagarna förväntas läsa litteratur samt göra några praktiska hemuppgifter emellan utbildningstillfällena samt skriva ett mindre omfattande slutpaper där utbildningens olika iéer och tankegångar visas i deltagarens egen praktik

Med två lärare närvarande på samtliga dagar blir det möjligt att aktivt följa deltagarnas lärprocess och därmed anpassa teori och metodinslag till de närvarande deltagarnas aktuella erfarenheter.

Lokal:  

GCK kan erbjuda lokal vilket förutsätter grupper om max 25 personer. Vid grupper med fler deltagare, vilket går bra för vår del, behöver uppdragstagaren tillhandahålla lokal. Lokalen behöver kunna möbleras i bordsöar om 5-6 personer/bord samt att grupprum kan behövas.

Utvärdering:

Deltagarna inbjuds att kontinuerligt utvärdera/värdera innehåll och process under utbildningsdagarna.

Utbildningskapacitet:

Uppdragstagaren har kapacitet att starta upp offererad utbildning under hösten 2016.

Alternativa utbildningsupplägg

Vi är givetvis öppna för att diskutera alternativa upplägg av utbildning och metodstöd med intresserade stadsdelar/kommuner. Ovanstående upplägg är det alternativ vi rekommenderar för stadsdelar/kommuner som har bestämt sig för att implementera en genomgripande metod- och kulturutveckling utifrån systemiska/narrativa och lösningsfokuserade principer i barnskyddsarbetet.

Fullbokat 26/2

Bodil Johansson berättar om ett arbetssätt som hon utvecklat för att nå s.k. ”hemmasittare”. Hemmasittare har blivit ett begrepp för de barn och ungdomar som i olika grad uteblir från skolan, och som tillslut ofta helt isolerar sig hemma på sitt rum. Bodil berättar vilka utgångspunkter hon har när hon möter dessa barn och ungdomar och vad som kan vara en hjälp att bryta den isolering och utanförskap detta innebär. Hon beskriver konkret vilka metoder hon använder och som hon utvecklat.

Bodil Johansson är socionom och arbetar i Resursteamet, utförarenheten inom socialtjänsten, Barn- och familj, Norra Hisingen i Göteborg.

Antalet deltagare är begränsat till 25 stycken och ”först till kvarn” gäller för anmälan.

Kom ihåg att avanmäla dig om du får förhinder och inte kan gå. Vi har en reservlista och kan då erbjuda platsen till någon annan.